Nu var det ju då dags igen.

Att du aldrig kan ge dej!
Jag visste att du aldrig kunde ändra på dej. Hur mycket jag än hoppades.. Och hur mycket du än sa det.
Det var ju bara ord. Det hände ju ingenting. Det blir ju bara värre.



Jag kan rabbla hur länge som helst..

ALLA KILLAR ÄR FAN PRECIS LIKADANA. Iaf som jag har träffat. Jag ska leva ensam resten av mitt liv. Nu blev DU glad va?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback